Karta Vi börjar med en preliminär karta. Klicka på bilden för att se den i din browser (bilden är på 125kB), eller på länken för att ladda ner en ännu större, zippad, version. Ladda ner den här kartan i .zipformat (278kB) Observera alltså att jag fortfarande jobbar med det slutgiltiga utseendet på denna karta, så allt kan ändras vid ett senare tillfälle. På kartan är utritat ungefärliga gränser mellan några riken. Det finns även namn på en del av dessa (namn på riken skrivs med vit text). Vissa hav och andra företeelser har också utsatta namn (och dessa skrivs med svart text). I övrigt finns förstås berg och sådan utsatt, men floder (och sjöar) har tills vidare fått utebli, liksom städer och vägar.

Kort om världen Den kända världen utgör en knapp fjärdedel av hela Irea. Den sträcker sig från de norra delarna av den sydliga kontinenten Kh'ithila till ishavsöarna i norr, från de stora regnskogarna i väster till den stora, skogsbeklädda kontinenten Kneltor i öster. Däremellan finns, bland annat ett bälte av öar som hyser ett stort antal små riken (som med ett gemensamt namn kalla Örikena), som närmast kan liknas vid stadsstater. Dessa rikens ledare kan kanske räkna tre eller fyra öar var som sina. Ingen makt i öbältet är stark nog att kalla sig härskare över mycket mer än så. Områdets stormakt heter istället Mazn, och är ett rike som ligger på den norra delen av den avlägsna kontinent som åtminstone hos öfolken också fått heta Mazn. Detta rike äger sin makt till följd av två viktiga faktorer; de utvinner mest Zalt i välden eftersom deras läge ger dem större tillgång än andra, och de har överlägsna kunskaper om navigering, sjöfart och fartygsbygge. Det är också Mazn som står för den största mängden kunskap på andra områden, såsom geografi, historia och hantverk av olika slag. Kort om öbältet Klimatet på öarna kan jämföras med en annan världs Brittiska öar. Vid en sådan jämförelse märker man snabbt att öbältets medeltemperatur är några grader högre, men att nederbörden är lika riklig, och att vindarna blåser lika hårt. De centrala örikena har alltså ett väldigt behagligt klimat, med ganska torra och varma somrar och mycket regniga vintrar. Det fryser sällan, men vindarna under vinterhalvåret är stundtals fruktansvärt kalla och hårda. Hagel tillhör inte heller ovanligheterna under denna årstid. Längre norrut blir det snabbt kallare, och längre söderut blir värmen mer och mer olidlig, på grund av högre luftfuktighet. Öbältet består av förhållandevis nya, vulkaniska öar (och vissa av dem är fortfarande aktiva). Ofta sluttar de dramatiskt och brant ner i havet, och lämpliga hamnar är inte helt lätt att hitta. På grund av sitt vulkaniska ursprung och den rikliga bevattningen är de flesta öarna i grund och botten väldigt bördiga, men på många håll har all skog avverkats, varför erosion är ett mycket stort problem. Detta gäller i synnerhet rikena på ön Merilia (som är den äldsta bebodda i området).