5. Råd till den hugade samt lärarhandledning

I detta avsnitt vill vi försöka ge råd och tips till den lärare som själv vill skapa ett projekt likt vårt, samt ge en viss handledning för den lärare som vill använda Tänk i sin undervisning. Den största enskilda orsaken, tycker vi, till att en lärare ska göra försök med Internet i sin undervisning är att utan handledning och en plats att starta så är det oerhört svårt för eleverna att finna relevant information om något ämne på nätet.
Internet i all ära men i begreppet IT ingår en hel del annat också. En av de saker man bör säga något om i detta sammanhang är färdiga multimedialäromedel som finns att köpa. Ett exempel på sådant är ?Sofies Värld? som finns i en interaktiv CD-Romvariant. Även om dessa program ofta kan vara av bra kvalité, så är det väl värt att tänka på att de inte nödvändigtvis passar in i den enskilde lärarens undervisning. Det kan helt enkelt många gånger vara bättre att göra sin egen variant, eftersom man då får med just det man vill, och kan anpassa innehållet helt efter undervisningsplanen istället för tvärt om.

En del andra tips och råd kan vara på sin plats för den som bestämt sig för att starta ett projekt likt Tänk:

• Börja enkelt! Tag dig inte vatten över huvudet, då tröttnar du förmodligen. En länk-samling kan vara en alldeles utmärkt början. Utvidga sidan när du känner att du har något vettigt att lägga till, uppdatera den inte bara för att du måste.
• Gör det användarvänligt! Tänk ut en design som är enkel, lättanvänd och ren. Desig-nen är till för att underlätta läsningen - inte för att det ska se snyggt ut. Dessutom går sidan snabbare att ladda ner om den innehåller färre bilder.
• Fråga eleverna! Ofta har eleverna väldigt bra förslag på vad som borde finnas på din site. De vet vad de kan och inte kan. Om de får vara med och bestämma är det också större chans att de självmant tittar till sidan.
• Arbeta tillsammans med andra lärare. Kan är det värt att kolla i lärarlaget om någon annan är intresserad av att vara med. Att utveckla en sida som Tänk tar tid, och det har ju lärare inte så gott om. Genom att jobba tillsammans sparar man inte bara tid, utan har även möjlighet att bolla idéer mellan varandra.
• Fråga skolans IT-anställda. De flesta skolor har IT-ansvariga personer, och dessa är som gjorda för att få råd, tips och hjälp av. Om man kör fast tjänar man oftast tid på att fråga istället för att försöka lösa problemet själv.

5.1 Böcker om IT i skolan
Det är inte lätt att hitta litteratur som behandlar ämnet hur en lärare ska göra IT-baserade läromedel. Det verkar finnas mycket litteratur om ämnet Internet men Internet och IT är inte samma sak – även om det verkar så ibland i många texter man läser om datorn i skolan.
Många av texterna andas ren teknokratism och ifrågasätter egentligen inte dagens verk-lighet och kunskapsnivå vad gäller datorer.
Det finns även ett stort antal hjälpmedel tillgängliga på nätet, och dessa är ofta bättre än böcker i ämnet. Här följer en liten lista på några av dem:

• http://www.builder.com - Cnets webmasterresurser, men bra tutorials, scripts mm.
• http://www.internet.com - Här finner man bland annat många extremt välgjorda Javascript.
• http://www.pcplus.nu - En svensk datortidning, som i sin nätversion bland annat publicerar nyheter och tips. Man kan även ställa frågor till deras experter.

5.2 Lärarhandledning
Tänk är avsett som ett hjälpmedel i filosofiundervisningen. Siten kan eventuellt fungera som ersättning för vissa läromedel.
Det är viktigt att man arbetar med siten under lektionstid. Detta av flera skäl; eleverna kan arbeta två och två, de kan fråga om de inte förstår något, läraren har kontroll på hur väl eleverna tar till sig sidan. Eftersom eleverna förmodligen inte jobbat på det här sättet tidigare bör de förstås ha handledning. Ett exempel på hur man rent praktiskt kan arbeta med siten beskrivs nedan.
Vårt förslag till arbetssätt går ut på att läraren, när så passar, går igenom ett problem eller ett område som är besläktat med någon del av siten. När denna genomgång är klar, är det så dags för eleverna att sätta sig vid datorn. Förslagsvis två och två, eftersom de då kan föra dis-kussioner inte bara med datorn, utan även med varandra. Lärarens roll blir nu snarare som handledare än lärare.
En intressant sak man kan göra är att bygga ut denna modell med en utvärdering. Denna kan också skötas vid datorn och kan innehålla både elevernas åsikter om materialet samt självreflexioner av hur de tycker att de lyckats arbeta. På detta sätt får man på ett naturligt sätt kontinuerligt elevernas feedback på sin site. Dessutom får de träna sig på att arbeta självständigt.
Som lärare måste man hela tiden ha klart för sig varför man arbetar med IT istället för att arbeta på traditionellt sätt. Poängen är ju att det ska ge mer än en vanlig filosofilektion på ett eller annat sätt. Bland de potentiella fördelar som vi ser kan räknas upp att tysta elever kan få en chans att tycka till, att varje elev får diskutera och tänka till, att ljud, bild samt en annorlunda presentation av texter uppmanar till inlärning (åtminstone hos vissa elever), att eleverna skaffar sig datorvana under det att de håller på med andra ämnen, samt att eleverna har större kontroll över vad eleverna gör vid datorn än man har om man inte kan arbeta med av läraren tillverkat material.
Om man ser någon eller några av dessa fördelar med att använda datorn vid ett visst moment, så kan det vara värt att överväga.